Den här studien syftar till att undersöka vilka erfarenheter som finns inom läs- och skrivundervisning hos sex lärare som arbetat mer än tjugo år med just läs- och skrivundervisning. För att besvara våra forskningsfrågor som lyder; Hur arbetar några erfarna lärare med läs- och skrivundervisning? Vad har format deras sätt att undervisa? Vad vill några lärare med lång erfarenhet inom läs- och skrivundervisning dela med sig av till nyutexaminerade lärare? har vi genomfört intervjuer med lärare. Vi valde att använda oss av en öppen intervjuform som gav oss möjlighet att ställa vidare/öppnare frågor, som gör att den intervjuade fritt kan utveckla sina tankar.Vår undersökning visade bl a att de intervjuade lärarna har format sina arbetssätt med hjälp av teoretiska kunskaper, influenser från andra, egna reflektioner över undervisningen, synen på hur undervisningen ska uppfattas och delaktighet från barnen. De delar uppfattningen att det ska vara roligt med läs- och skrivundervisning och att det är viktigt med tilltro till barnets förmåga..

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur lärare arbetar med skrivundervisning i ämnet svenska vid gymnasiet. Genom detta ville vi kunna beskriva huruvida lärarens skrivundervisning kunde jämställas med en traditionell- eller processorienterad skrivträning. Dessutom ville vi skapa förståelse för vad som ligger till grund för lärarnas val av skrivundervisningssätt. För att kunna beskriva olika sätt att se på skrivundervisning har vi i den teoretiska bakgrunden beskrivit den forskning som är aktuell för vårt arbete. Vi har även beskrivit teorier om skrivande och lärande.

I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssätt vid läs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid läs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgår från sex pedagogers resonemang om sin läs- och skrivundervisning. Pedagoger som någon gång har varit verksamma i en årskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har använt oss av i denna uppsats är det sociokulturella perspektivet.

BakgrundMånga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av bildskapande och läs- och skrivundervisning gör att skriftspråket utvecklas på ett lekfullt sätt. Även pedagogerna måste vara aktiva i barns lärande och veta vad bildskapandet gynnar för barnen. Många författare är eniga om att bildskapande är en viktig del i barns utveckling och lärande. Den här sortens skapande bör också kombineras med annan undervisning för att få ett djupare innehåll.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger använder sig av bildskapande som ett verktyg i sin läs- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats.

Syftet med detta arbete är att utifrån lärares och elevers upplevelser kring skrivundervisning beskriva hur skrivundervisningen bedrivs i två undervisningsgrupper i gymnasieskolan och jämföra det med aktuell skriv- forskning. I vår bakgrund redovisar vi den forskning som ligger som grund för den processorienterade skrivundervisningen ur sex aspekter: syftet med skrivundervisningen, skrivförberedelsen, skrivfasen, textresponsen, textkvalitén och skrivutvecklingen. Vår metod bestod av att ur ett fenomenologiskt perspektiv intervjua två lärare och tre elever ur respektive lärares klass. Resultatet visar att den ena klassen befinner sig övergripande på den lokala textnivån medan den andra klassen i större utsträckning har nått upp till en global textförståelsenivå. Förklaringen till denna skillnad hittar vi i skrivförberedelsefasen, där lärarnas presentationer skiljer sig åt.

Syftet med undersökningen är att undersöka de vanligaste språkfelen, på ord- och meningsnivå, i gymnasieelevers uppsatser samt att belysa några svensklärares tankar kring skrivundervisning.Skrivundervisningen i skolan har gått från att vara formalistisk till att bli mer och mer funktionalistisk. Genrepedagogik och en processinriktad skrivundervisning är enligt många forskare viktigt för att utveckla elevers skrivande och förbereda dem på kommande arbetsliv och högre studier. Samtidigt förs en diskussion kring det ökade internetanvändandets inverkan på ungdomars skriftspråk.Som underlag till undersökningen ligger 23 uppsatser skrivna av gymnasieelever under det Nationella provet i Svenska B ht 2007. Uppsatserna har rättats och undersökts med syfte att plocka ut de vanligast förekommande språkliga felen. Utöver detta har tre svensklärare intervjuats gällande deras åsikter kring, och sätt att arbeta med, skrivundervisning.Resultatet visar att de vanligaste felen i elevernas uppsatser är satsradningar, ofullständiga satser samt särskrivning av ord.Lärarna arbetar till viss del med en processinriktad skrivundervisning med responsgrupper.

BAKGRUND: Studien går igenom olika metoder som kan användas vid läs? och skrivundervisning, kartläggningsmaterial samt aktuell forskning om individanpassad undervisning. Forskningen idag framhåller att när lärarna låter läs- och skrivundervisning utgår från elevens behov och intresse skapas en individanpassad undervisning. Den teoretiska ramen utgår från ett sociokulturellt perspektiv. SYFTE: Syftet med undersökningen är att belysa hur ett antal lärare i förskoleklass till skolår tre arbetar och vilka uppfattningar som ligger till grund för individanpassning i deras läs- och skrivundervisning.

Vårt syfte med vår uppsats är att synliggöra de hinder och möjligheter som kan tänkas finnas för att lärare ska kunna variera arbetssätten i läs- och skrivundervisningen. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi samlat in vår empiri genom att intervjua lärare. Genom inspiration av den fenomenografiska ansatsen är det variationen av lärarnas uppfattningar som vi fokuserar på. Resultatet visar att lärarna behöver rätt förutsättningar för att kunna variera arbetssätten i sin läs- och skrivundervisning i den utsträckning som de önskar. Bland annat så visade sig uppfattningar om att det behövdes flera vuxna för att kunna variera sina arbetssätt, även uppfattningar om storleken på elevgruppen framkom.

Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur två verksamma lärare i årskurs ett kan arbeta med läs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lärarna har olika teoretiska utgångspunkter vid planeringen av undervisningen. Utifrån arbetets resultat dras två slutsatser, nämligen att två verksamma lärare lägger upp sin läs- och skrivundervisning på olika sätt, vilket leder till att de använder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen är också att lärarna tillämpar de svenskämnesdidaktiska frågorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning..

Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielärares syn på skrivprocess och skrivundervisning. Jag redovisar i inledningen skrivprocessens huvudkomponenter, men också den processbaserade pedagogikens fördelar såväl som de svårigheter den kan möta i praktiken. Min metod biestod i att genomföra öppna intervjuer med fyra lärare. I resultatet framkom en rad svårigheter som läraren upplever med en processorienterad skrivpedagogik, framför allt att eleverna uppvisar bristande förståelse för skrivprocessen och kanske i synnerhet för dess responsdel. Det framgick emellertid att ingen av lärarna uttryckte förståelse för betydelsen av att etablera ett tryggt och dialogiskt klassrumsklimat som en grundförutsättning för en fungerande skrivpedagogisk undervisning.

Samhällets förändringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, ställer ett ökat krav på oss invånare som flexibla och nytänkande språkskapare. Detta leder till att lärare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundläggande läs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar till sin läs- och skrivundervisning i de tidiga skolåren. Genom intervjuer med tolv lärare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen läs- och skrivundervisning och vad de överväger i sitt tillvägagångssätt. Vidare har vi även fokuserat på hur lärarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angående individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien på att lärarna har elevernas bästa för ögonen.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur lärare i ett urval skolor talar om sitt arbete med den tidiga läs- och skrivundervisningen i årskurs F-3. Undersökningens fokus kommer i huvudsak vara lärares beskrivning av undervisningens utformning samt vilka faktorer och modeller som ligger till grund för deras läs- och skrivundervisning.Utifrån syftet görs en enkätundersökning där lärare yrkesverksamma i årskurs F-3 deltar. Undervisningsmodellerna Bornholmsmodellen, LTG-metoden, Att skriva sig till läsning, Wittingmetoden och Whole language ligger till grund för en del av enkätens frågor. Undervisningsmodellerna presenteras under arbetets forskningsbakgrund och enkätsvaren redovisas under arbetets empiriska del.Avslutningsvis leds arbetet in i en diskussion med utgångspunkt i arbetets syfte, forskningsfrågor och enkätsvar. Undersökningen visar att lärare använder sig av olika modeller i den tidiga läs- och skrivundervisningen.